Billingeracet 2018

I lördags var det dags för Billingeracet, årets första tävling för de flesta i klubben, även första deltävling i långloppscupen. Vi var hela 11st från klubben som körde…kul!

Första tävlingen brukar alltid innebära lite extra anspänning inför start, finns en osäkerhet hur formen är, om vinterträning gett resultat osv. Själv hade jag inte jättestora förhoppningar på loppet. Aldrig gått riktigt bra på Billingen, förmodligen för att det är mycket stig och ofta lerigt, nu hade det dessutom lagts till mer stig. Men målet var att förbättra mig från förra året.

Loppet startar med en 2km backe på asfalt och grusväg, viktigt att komma iväg bra och verkligen ta i här för att få bra position senare in på lättåkta partier med klungkörning. Vet inte varför men jag kom aldrig riktigt igång, fanns mer att ta av, var dessutom 40s långsammare upp än förra året.

Väl in på banvallen kom jag i en klunga, gick lugnt o sansat men tänkte försöka köra smart och spara krafterna, hade förmodligen inte gått jättemycket snabbare ändå om jag dragit upp tempot, bara blivit mer trött senare i loppet. En stund efter banvallen vände jag mig om och ser att Tobias ligger på hjul, verkade ha riktigt bra ben! Mina egna ben kändes även de väldigt bra, på grusvägarna var det inga problem att hänga med eller göra små ryck.

Runt 2,5mil in kommer andra ordentliga backen, Öglundabacken som är runt en km. Inför backen tänkte jag köra lite annorlunda. Eftersom backar är en av mina starkare sidor sett brukar jag köra riktigt hårt för att jag ikapp framförvarande. Nu skulle jag hushålla krafterna, eventuellt låta några andra åka förbi så jag kom bak i klungan på toppen, allt för att ha mycket krafter när sen alla stigpartier kommer. Det började som tänkt, men efter ett par hundra meter kunde jag inte hålla mig, de bakomliggande kom inte så mycket närmare, och hade en åkare inom räckhåll en bit fram så jag tryckte på. Kändes riktigt bra, tog pers i backen trots slö start och jag kom ikapp han framför.
Vi slog sedan följe och jagade ikapp en större grupp. Detta var förmodligen min bästa del i loppet, benen kändes fantastiska, gjorde mesta dragjobbet utan att förta mig.

Sen kom mycket stigkörning. Tyvärr har inte tekniken förbättrats, speciellt inte i lerkaoset. Tappade säkert klungen 10ggr, men som tur var benen och återhämtningen bra så orkade jaga ikapp på grusvägarna. Var nära att ge upp ett par gånger men glad att jag ändå tog i och kom ikapp varje gång. Följde inte taktiken så värst bra, hade tänkt försöka positionera mig bättre inför stigarna, lägga mig långt fram och bromsa upp farten, nu blev jag mestadels sist in och fick jaga ikapp själv.

På sluttampen av loppet är det två backar, Hästbacken och Strupen. På cykelvägen innan Hästbacken började jag första gången på länge avancera i klungan, tänkte att jag gör ett ryck här och försöker bli av med så många som möjligt. Gör man rycket i Strupen kan det vara flera som tar de sista krafterna och hänger på. Så jag gör ett försök inför Hästbacken, när jag vänder mig om ser jag att bara att vår gamle klubbkamrat Hernegård hänger med. Ser på Strava att det fanns ett segment där, 5a som är min överlägset bästa placering på de som finns under loppet. Rycket fungerar, ser inte många när jag senare vänder mig om på de få stigar/asfaltkörningar som är kvar. Strupen är alltid jobbig med sina 12%, men tyckte ändå jag trampade på med kontroll, fick min bästa tid jag haft upp.

Tyvärr blev det inte bättre placering än 2017, totalt 64a då och 68a i år och en andraplats i H-Sport. Dock var norska eliten på plats och jag tror banan var lite sämre för mig med mer stig och väldigt lerigt. Men svårt att jämföra, hade helt klart bra ben och bra återhämtning i år som gav mersmak inför kommande tävlingar. Sen måste jag skärpa mig och dricka mer än en flaska på över 3h!
Tror Tobias gjorde årets framsteg mot föregående år och Anders stod för värsta kraschen med spräckt hjälm som resultat!

Bilder från cykelkanalen.se

 

 

 

 

 

 

 

 

CK Sportson 2018

Snart är det dags att dra igång säsongen 2018 på riktigt.

Riktigt kul att klubben har fått några nya medlemmar och en del nygamla, vi kommer att vara ca 30st som tränar och tävlar. Känns som all träning kommer att ge resultat både för dom som tränar hemma, sitter på wattbike eller kör efter vårt träningsprogram från Flockhart. Man undrar lite, vem som tränat mest elr bäst…… Vilka ska cykla under 3 timmar på CykelVasan…

Klubbens medlemmar kommer att deltaga i olika tävlingar bl a Långloppscupen MTB, Cykelrallarn, Cykelvasan samt Grenserittet. Träningsläger blir återigen 2 dagar i Kinnekulle. Veckan efter kommer några resa till Mallorca för att skaffa sig höjdmeter…..

Vi kommer under April köra igång träning på tisdagar och torsdagar och dessa träningar kommer att varieras med back- och intervallpass samt skogsvägsrally. Till helgen blir kör vi minst ett distanspass. Kan man inte träna på dessa dagar elr tider är det fritt fram att lägga ut träningspass på vår messenger-grupp. Mer info kommer att finnas i “kalendern” på vår hemsida: www.cksportsonjkpg.se

I år cyklar klubben till minne av vår cykelkompis, Janne Paananen som var en fantastisk god vän, medmänniska och cyklist med kärlek till alla och allt inom cykling. Vi hedrar Janne P som gick bort i cancer med följande text på våra kläder: #levförfan

Alla är välkomna att träna med oss.

Vill man ha mer info om oss, vad vi gör eller kolla hur mycket vi cyklar så kan man följa oss på sociala medier:

Instagram: cksportsonjkpg

Twitter: @cksportsonjkpg

https://www.strava.com/clubs/125511

www.cksportsonjkpg.se

 

Tjusttrampet 2017

Tjusttrampet 62 km MTB  genomfördes den lördagen 16 september med start på idrottsplatsen i Ankarsrum och mål vid Karltorps motionscentral i Västervik. Det var några år sedan jag deltog senast och jag efteranmälde mig först efter att försäkrat mig om att senaste tidens regnande skulle ta efterlängtad paus. Önskar man ett kortare lopp med snällare underlag finns även distansen 42 km, där inte MTB cykel är nödvändig. I årets upplaga stod uppskattningsvis 60-talet cyklister uppställda  för att inleda de 62 km med 4 km cykling på de lokala motionsspåren. Framför mig drog fältet snabbt ut i den höga utgångsfarten. Då vi lämnat stigen för första grusvägen avancerade jag några placeringar och kunde snart jaga ifatt tätklungan som bestod av 8-10 åkare, däribland några elitcyklister, som periodvis höjde farten längs skogsvägarna och grusvägarna. Jag släppte ibland kontakten framåt för att köra ifatt då farten sjönk. Efter ca 25 km började mina ben bli slitna så jag valde att släppa iväg gruppen för att få  njuta av jämnare och behagligare fart. Fina grusvägar varvades med stigar där jag solokörde. Efter drygt 4 mil passerade vi genom kustbyn Verkebäck som är enda närkontakten med Östersjön under loppet. Istället för en brant uppförsbacke går banan nu istället på asfalt och därefter vidare på fina skogsvägar följt av stigar. Började här nästan hoppas på att den  tekniska vildmarksdelen hade raderats från banan då vi efter ca 52 km hamnade i ett 6-7 km evighetslångt avsnitt där banunderlaget är sluttande klipphällar, stenar och lera. Jag klev upprepade gånger av cykeln samt rullade däremellan försiktigt fram med fingrarna på bromshandtagen. Bakifrån dök åkare upp som passerade mig och försvann men jag fokuserade helt på att inte behöva syna den hårda marken. Under loppets sista 3-4 km blir underlaget bättre och här trampade jag lugnt i ryggen på en passerande åkare som punkterat under loppets tidiga skede. Jag körde in på 2.16 timmar. Vinnaren Fredrik Lagercrantz hade tiden 2.00 timmar.
Tjusttrampet är ett passande höstlopp för Er som gillar teknisk MTB cykling och mindre startfält eller Er som föredrar en snabb bana men accepterar att bli kränkta då det blir mera teknisk terräng.

/Niclas

Cykelvasan 2017

”Tävlingspremiär” i skogen 2017 för klubbens landsvägscyklist så givetvis får jag äran att skriva racerapporten så den blir väl mer av ett resereportage från startled 39…
Jag har varit anmäld till vasan både 2015 och 2016 men inte lyckats komma till start, 2015 satte ryggen stopp och 2016 cellgiftsbehandling, till i år hade jag inte köpt någon startplats och bestämde mig i maj för att sälja MTBn och  bara köra landsväg.
Två veckor senare fick jag mejl på jobbet med ett erbjudande om att få en av jobbets sponsorplatser om jag ville, då en blivit ledig.
Jag  har ingen MTB längre svarar jag… Ta platsen du har ju en  cyclocross blev svaret..
Det fanns även plats Sportsons boende i Lindvallen så helt plötsligt skulle jag alltså köra vasan på en cx, jag  som fått ihop hela tre timmar skogskörning 2017.
Torsdag morgon, avfärd skulle ske 0900 från Morgan så vi samlades och lastade på cyklarna.

Sitter dom kvar..
Sitter dom kvar..

Lugn färd upp till Lindvallen, fika i Mariestad och lunch i Långban innan ett sista snabbt stop på torget i Sälen.
Packar upp och inkvarterar oss i den fantastiska lägenheten Sportson ordnat åt oss innan vi hämtar  ut våra nummerlappar.

Dags för nummer lappar.
Dags för nummer lappar.

Rickard och jag var ju oseedade men fick flytta fram från höga femtio led till 39 och 40 övriga startade ju som sig bör i tävlingsklass dryga tre timmar innan oss.
Resten av kvällen ägnades åt uppladdning och att stressa upp mig om hur jobbigt det skulle bli att köra cx..
Fredag:
MTB åkarna skulle sträcka på benen på stig, jag hade träffat en bekant på torsdagskvällen som skulle rulla lite grusväg så jag hängde på där, han hade dock ”bara” en  timme så när han rullade tillbaks så fortsatte jag på en liten tur i det fantastiska vädret.

Skönt att skrapa ihop 103 kilometer dagen innan vasan.
När jag kommer tillbaks har resten av CK Sportson gänget kommit upp, några hämtar nummerlappar och några kör SPA.
Själv så förbereder jag mig för loppet.

Cykeltvätt
Cykeltvätt
Nyrakat
Nyrakat
Uppladning och fokus!

Invägning av cyklarna och min är i alla fall lättast med sina sub 8kg.

Kvällen blir tidig och snart är snarkningar och toadörrar det enda som hörs, sjukt vad gubbarna är nervösa…
Lördag.
Jag sover en timme längre än övriga som är stressade ner till start men rullar ner i tid för att se dom starta.

Tillbringar väntan på att min startfålla ska öppna tillsammans med Rickard och hejandes på diverse bekanta som startar, timmarna går fort och det är verkligen en folkfest och alla typer av motionärer på plats.
1020 får jag rulla in cykeln  i fållan och stöddigt tar jag plats längst fram.

Startfållan
Startfållan

I dom här leden kör folk det dom gillar 🙂
Imponerad av Fredrik som ska trampa runt fatbiken.
1120, starten går och iväg mot startbacken som det pratats om, cx är rätt vapen där och jag inser dessutom att jag nog ska seeda mig om jag ska köra vasan igen, halvvägs upp i backen börjar jag och de två som hängt på köra om några av de som startat fem minuter innan och innan backen är slut passerar vi eftersläntrarna från startled 37.
Jag får två killar på hjul efter backen och vinkar fram dom efter en stund, vore ju trevligt med lite draghjälp, lägger mig som trea men farten sjunker så går upp och drar igen.
Vill på nytt ha hjälp efter en stund men då är det bara en kille kvar som flämtar att han gärna ligger kvar på hjul.
Han hänger med till första stig partiet och jag vinkar förbi honom för jag räknar med att han på sin fullgung ska vara snabbare än mitt helstela ekipage.
Går inte otroligt fort så innan stigen är slut har jag faktiskt passerat honom igen och det är det sista jag ligger på hjul och får någon draghjälp överhuvudtaget, CV 2017 med över 11000 startande blir alltså en solorunda..
Happyride.se är ute i skogen och fotar:

Dom bilderna togs innan båda mina flaskor studsat ur hållarna…
Loppet flyter på bra för min del, håller hyfsat tempo men så vid utförskörning efter 60,6km och äntligen fritt i vänsterledet nerför ( otroligt vad folk bromsar sina FS nerför) smäller jag i en sten och punkterar både fram och bak, fn jag skulle kört slanglöst…

Dubbelpunka
Dubbelpunka

Bara bita ihop och tack och lov har jag med mig två slangar men det tar mig 27 minuter att byta och instagramma..
Som ni ser har båda flaskorna rykt, har nog druckit hela två deciliter fram tills punkan..
Fortsätter i alla fall och stannar i nästa depå och slänger de trasiga slangarna och dricker lite. Iväg och börjar så sakteliga komma in i rytmen igen sista tre milen in mot mål är faktiskt en njutning, jag har inga andra mål än att uppleva cykelvasan och hålla ryggen hel och båda uppfyller jag.
Rullar över mållinjen och känner mig hyfsat fräsch ända tills jag tar en selfie…

Lite trött var jag allt…
Muffinsen vid målgång var sagolika, kom på att jag kört hela vasan på fyra deciliter vätska och noll gel/bars så min icke existerande mage var helt tom.
Nu återstod bussresa tillbaks till Lindvallen och jag passade på att kolla in övrigas resultat.
Daniel B gick in på SUB 3h GRYMT Jobbat!
Tobias superstark på strax över 3h, med rätt bakhjul fixar du sub 3 nästa år!
Alla gör starka insatser utifrån sina förutsättningar och landsvägscyklisten är som väntat långsammast i det här gänget men sjukt nöjd när jag kollar mellantiderna.

Dubbelpunka är inget bra för resultatet….
Väl tillbaka så får jag dessutom ta emot klubbens vandringspris eftersom jag hade flest punkor av oss alla under loppet..

Avrundar kvällen som sig bör med burgare och på söndagen sträckkördes det hem.

Tack till alla för en fantastisk helg!
Jag är tillbaks nästa år och då körs det slanglöst på crossen!

Grenserittet

Återigen var dags att köra uppladdning inför Cykelvasan och det gör man bäst med Grenserittet, 80km, med start i Strömstad och målgång i Halden och Fredrikstens Fästning. En av årets roligaste tävlingar. Deltagande från klubben var i år: Stefan B, Morgan och jag. Avresa redan tidigt på fredagen mot Strömstad Spa (vi slog på stort i år) för att få bästa uppladdning och relaxen efter loppet. Jag hade givetvis glömt det viktigaste, öl och badbrallor….. Stora inköp gjordes i Strömstad.

Ankomst till hotell och incheckning bland alla norrman men schysst rum med stor balkong för soldyrkare och AB. Stefan hade redan kört sitt komma igång-pass så Morgan och jag tog cyklarna och trampade igenom Strömstad, ut på den del som är transportsträcka fram till den riktiga starten för loppet och för att sedan pressa oss uppför dom första rejäla backarna. Vilket var en bra ide då utförslöporna är branta med tvära kurvor och lösgrus, så nu visste vi när vi ska ta det lugnt.

Tidig väckning med en rejäl god frukost, fylla på sportdryck, packa väskor och kolla cykeln en sista gång för att sedan hämta nummerlappar. Vädret var på bra humör med sol och lite moln och kanske lite medvind. Stefan som startar 15 min före oss rullar ner mot city och fålla 1. Vi andra börjar på Kärleksudden, jag i fålla 2 och Morgan tillsammans med Jakob Jarl i fålla 3, därifrån går resp. fålla med fanbärare ner till starten i centrum, 5 min mellan startgrupper. Efter start går det snabbt och ryckigt genom centrum trots att motorcykeln håller jämn fart men efter 4 km så släpps man iväg och då gäller det att hänga med, här går det i ca 50km/h i några km för att sedan svänga ganska tvärt höger och cykla första backen upp, jag hittar ett bra spår och håller jämn fart. Jag vet att det kommer ett par rejäla uppför och även nedför så jag håller min plats i ledet men plockar några plc. när jag får tillfälle. Vill gärna ha en bra grupp att följa när man kommer ut på grus-/asfaltvägar då farten ökar snabbt men tyvärr hamnar jag några meter efter och får jaga. När jag kommer ifatt gruppen så har man alltid ett gäng cyklister som ligger på rulle. Nu när gruppen blivit större så börjar vi gå runt men farten är hög så en del får vika ner sig så vi blir nog 10-tal kvar som kämpar vidare. Norrmännen är grymt snabba utför och jag förlorar några meter men plockar igen dessa på stigarna. Vår grupp har hållit ihop i några mil nu och kommer ifatt en gäng på ca 15 cyklister efter Prestebacken. Denna 25-manna grupp har bra fart men problem om vem som ska ta en förning och när man ska växla, vi är 3-4 st som gör det mesta jobbet, vilket blir slitsamt och benen blir sega men vi kommer ifatt små grupper med 3-5 cyklister i vilket gör att gruppen blir större och större och jag får vila. Nu börjar andra cyklister också komma fram och ta sin del av förning och det beror nog mestadels på att det är grusvägar kvar till mål, dessa vägar går fort att cykla på och farten ökar igen. Vi är nu en större grupp på ca 45-50 cyklister med bara 1 mil kvar till mål så jag ligger kvar mitt i gruppen. Det finns några korta, branta backar sista km där vi tappar lite cyklister och vid sista depån, Coca-Cola, ska jag ta lite å dricka och lyckas få i mig lite av colan 🙂 samtidigt som fler stannar till för att dricka men inte tillräckligt för att bli en liten mindre grupp som kan pressa ur sista krafterna in till mål som är 3km bort. Här ligger man 2 i bredd och inte mkt utrymme att köra om, man får vänta tills upploppet vid Fredrikstens Fästning men jag har inte så mkt krafter kvar för att spurta i den sista lilla backen utan rullar trött och sliten i mål.

Stefan är redan i mål och strax efter mig kommer Morgan i mål. Det blir dusch och sedan käk innan vi tar bussen tillbaka till Strömstad. Nu blir att hänga på balkongen, sola, dricka lite öl och mkt eftersnack om loppet. Kvällen avslutas med ett riktigt nice spa, relax och bastu. Kvällsmaten bestod av …… gissa ??????   Jo, hamburgare 🙂

Stefan 2:49:22

Anders 2:55:42

Morgan 3:09:47

Ps. 2018: samma lopp samma hotell 🙂