Alla inlägg av Anders F

Billingeracet 13 Maj 2017

Första tävlingen i Mitsubishi MTB Challenge 2017, och likväl första tävlingen för mig, både för året och för CK Sportson. För att maximera prestationen hade jag passat på att både köpa ny cykel, samt ladda upp en vecka i förväg med rödbetsjuice. Kontot för placebo var således fyllt till bristningsgränsen. Samtliga vädertjänster utlovade dessutom bra väder, så här var det bäddat för succé, eller hur?

Med kroppen full med nitrat (från rödbetorna), och en cykel i 100% topptrim lämnade jag så Huskvarna 08:00 och styrde skutan mot Skövde. I bilen på vägen upp förklarade mitt resesällskap att han varje år efter Billingeracet funderat på att sluta cykla för att det var så jobbigt. Så nu började jag bli lite nervös! Men jag hade på förhand bestämt mig för att inte sätta någon press på mig själv, utan bara njuta och få premiären avklarad. Uthämtning av nummerlappar och riggning av cykeln gick utan problem, och jag äntrade startfållan i god tid innan start.

När startskottet gick förväntade jag mig hets a’la Cykelvasan, men den uteblev totalt! Istället rullade vi i sakta mak ut ur startfållan, och först när det började gå uppför trissades farten upp. Jag försökte plocka så många placeringar jag kunde utan att bränna för mycket krut. När sedan banan lämnade asfalten och gick in i skogen blev det trångt. Efter en stund kom vi ut på banvallen, och då försökte jag plocka lite placeringar igen.

Fram till första depån var det sedan fantastisk stig, med fin natur och härliga lite utmanande utförslöpor. Även här var det tyvärr ganska trångt, så farten var lite lägre än vad den kunde varit. Efter depån kom sedan första tunga stigningen. Hittills hade kroppen känts kanonbra, men på toppen av backen gick det tungt. Jag kom upp samtidigt som en hemmaåkare från Skövde CK, och passade på att förhöra mig lite om resten av banan. Jag hade fått för mig att det bara var en ordentlig stigning i slutet också, men han förklarade att det var två kvar.

Med de nya uppgifterna som grund tyckte jag att det var en bra idé att spara lite krafter till dessa två backar, och åkte med i pärlbandet av cyklister, i ett tempo som kändes avslappnat och bra. Hela sträckan bestod av torra fina, böljande stigar, och det var hur kul som helst! Med 15km kvar insåg jag dock att jag tog det alldeles för lugnt, och den där andra backen som jag sparat mig för hade inte kommit heller. Så nu var det dags att lägga på en rem.

Det rullade på smärtfritt, och trots en liten felkörning vid ett tveksamt skyltat vägskäl kom jag fram till ett bostadsområde, och nu började det gå ordentligt uppför. Enligt GPS:en var det nu inte alls långt kvar, och den omtalade ”Strupen” borde ju dyka upp närsomhelst. Istället gick det nedför igen. Jag rullade förbi sista depån, och missbedömde bredden på det nya styret. Jag drog vänster hand i ett träd och flög av cykeln. Lite nervös hann jag bli, men landningen var mjuk, och inget hände. De som låg närmast bakom hann inte ens ikapp.

Uppe på cykeln igen skymtade snart skylten ”Välkommen till Strupen”. Tack! Nu var det bara att trampa på uppför och ta sig i mål. Backen var inte alls så farlig som förväntat, så när toppen, och sedermera mållinjen passerats kände jag att jag faktiskt hade krafter kvar. Efter målgången bjöds på en oväntat bra lasagne, och trots alla väderprognoser faktiskt också lite regn! Men det kändes helt OK när loppet ändå var över.

Min sluttid blev 3:42:29, och plats 198 totalt. Kanske inte så mycket att skriva hem om egentligen, men banan var superkul, cykeln funkade kanon, och kroppen likaså. Förmodligen hade rödbetsjuicen ingen inverkan alls, men vem vet? Med premiären avklarad är det nu dags att blicka framåt, och det känns som att förutsättningarna är goda inför nästa race.

Och då är det #litehårdare som gäller!

/Tobias

 

Träningshelg


Hällekis 7-9 April

Träningshelgen i Hällekis blev min premiär i klubben, och vilken mersmak den gav!

Jag skickade in en ansökan om att få gå med i CK Sportson i höstas, och fick positivt svar. Den gångna vintern har därefter bjudit på en del nervositet över vad jag gett mig in på, och om jag verkligen skulle platsa i klubben.

Stärkt av två bra träningar veckan innan, påbörjade jag resan till Hällekis med en bra känsla i kroppen. Efter att ha korsat Jönköping på längden och tvären för att hämta Stefan B, Janne, Andreas och de efterlängtade klubbkläderna satte vi fart genom kön uppför Göteborgsbacken, och var äntligen på väg. Väl framme i Hällekis kvarterade vi in oss på vandrarhemmets övervåning, och anslöt till resten av gänget som redan var på plats. Claes H välkomnade oss med sin fantastiska CK Sportson IPA, och resten av gänget med trevligt sällskap.

Det blev en sen kväll, men jag vaknade vanemässigt tidigt på lördagsmorgonen. Efter att ha ätit frukost, provat alla nya cykelkläder, riggat cykeln och tagit ett gruppfoto bar det av mot Kinnekulle-leden. Ganska snabbt blev jag uppmärksammad på att mitt bakhjul kastade kraftigt, vilket visade sig bero på en brusten ekernippel. Däcket gick inte i ramen så jag kunde cykla vidare, men visst kändes det som att cykeln rullade lite trögare än vanligt?

Efter de första stigningarna bestämdes att vi skulle dela upp oss efter fart, och jag beslutade mig för att hänga på Anders, Andreas och Jani i gruppen näst efter tätklungan. Rätt omgående hamnade jag dock på efterkälken, och fick verkligen kämpa för att hänga med i deras höga tempo, speciellt genom de lite tekniska skogsstigarna där de formligen flög fram. Allt eftersom kilometrarna flöt på, genom lummiga skogsdungar, över kalkstenshällar, och fantastiskt böljande single tracks började kroppen vakna. Efter knappt 50km var vi tillbaka i Hällekis igen för lunch.

Eftermiddagen bjöd på sol och värme, så det blev korta ärmar och ben. Trots det långa passet på förmiddagen svarade kroppen bättre när vi rullade igång igen. Jag fick till flytet bättre genom de tekniska partierna och kunde hänga med resten av gruppen. Det blev tillslut samma runda som på förmiddagen, med undantag för den sista stigningen upp mot slalombacken. Trots att en del ben kände sig slitna blev snitthastigheten ändå marginellt högre än på förmiddagen. Återigen tillbaka i Hällekis fick vi njuta av lite härlig after bike i solen, medan Janne tillagade en fanstastisk daal. Till efterrätt bjöd Rickard Z på en lika bra kladdkaka, även om grädden var svårvispad för hand. Kvällen fortsatte med skönt soffhäng, och innan det återigen var dags för sängen hade nog det mesta tänkbara avhandlats. Och skrattmusklerna har inte riktigt återhämtat sig än efter Jonas alla anekdoter.

Söndagens cykling i Ulricehamn nådde inte riktigt upp till samma nivå, men efter lördagens båda pass var det nog ingen som var ledsen över det. Väl hemma igen kan jag konstatera att jag fått massor av ny energi, och jag ser med spänning fram emot den stundande tävlingssäsongen.

Tack alla för att jag får vara med!

/Tobias

 

Äntligen !!!!

Som synes är vårvädret på G och vi hoppas att vinterträningen på Wattbiken hos Cardio Club har gett resultat…… Det kommer att märkas nu när vi åker på träningshelg i Hällekis näst vecka. Alla verkar vara laddade inför årets utmaningar, många har nya cyklar och andra har uppdaterat antingen material eller tränat xtra på gymmet. Målsättningarna är olika bland klubbens 25 medlemmar men många har siktet på bra placeringar i Långloppscupen, Cykelvasan och den lokala tävlingen, Cykelrallar’n.

Träningen startar nästa vecka, kolla tid och plats i vår kalender på hemsidan, www.cksportsonjkpg.se, eller gilla oss på FB, fb.me/cksportsonjkpg

Lite hårdare 2017

Nu är planeringen och träningen i full gång inför årets cykelutmaningar. Våra medlemmar kör en blandad kompott av gymträning, utecykling på vinterhoj, cykling i Spanien och så är vi några som sitter och nöter på Wattbike och spinningcyklar, som uppladdning inför säsongen.

Målsättningen och förväntningar blir lite högre i år då vi under 2016 hade en del fina 1:a placeringar och top 10 på olika tävlingar samt totalvinst i “Långloppscupens MTB sportklass”, Anders Hernegård.

Klubbens har idag 24st licensierade cyklister som kommer att deltaga i olika tävlingar bl a Långloppscupen MTB, Cykelrallarn, Cykelvasan samt Grenserittet. Under 2 dagar i April kommer det vara träningläger runt Kinnekulle, bra upstart inför den riktiga säsongen för att cykla ute. Vi kommer under Mars/April att köra igång träning på tisdagar och torsdag samt minst ett distanspass på helgen, denna info kommer att finnas i “kalendern” på vår hemsida: www.cksportsonjkpg.se Alla är välkomna att träna med oss.

Vill man ha mer info om oss, vad vi gör eller kolla hur mycket vi cyklar så kan man följa oss på sociala medier:

Instagram: cksportsonjkpg

Twitter: @cksportsonjkpg

https://www.strava.com/clubs/125511

www.cksportsonjkpg.se